.

jukola förra året, bilden gör mig glad och stark!

jag vet inte vart jag ska börja, mer än att det har varit några av de värsta dagarna i mitt liv.  Jag tar det ifrån början. Förra veckan började bra, jag gick till skolan både på måndagen och på tisdagen. Sprang till träningen på tisdags kvällen för att köra intervaller. Det var då det började. Kramperna i magen. Det gjorde så ont och det läskigaste var att det kom så plötsligt. Jag brukar ju ha lite ont då och då i magen så jag sprang intervallerna dumt nog med all smärta. När jag joggade hem var det som att lite av smärtan hade släppt. Det blev bara värre och värre. På torsdagen stod jag inte ut längre och fick åka in till akuten. Där tog de prover på allt, jag fick göra gynundersökning och slutligen när resultaten kom så visade det sig att de inte kunde hitta något fel på mig. Konstigt tänkte jag för hur fan kan man ha så ont i magen av ingen anledning.
Jag blev hemskickad och skulle höra av mig igen om det blev värre. Lyckades sätta mig på tåget och har nu blivit ompysslad hela helgen av min familj. Smärtorna har blivit lindrigare och jag går på smärtstillande. Vi har fått hjälp av ett proffs, så nu hoppas jag på att det är på bättrningsvägen.
Ikväll ska jag ta tåget tillbaka till Hallsbeg. För att försöka gå i skolan och komma tillbaka på fötterna igen! Det ska gå, det vet jag! Men jag hade aldrig klarat det utan min familj och Oskar!

kram